Idag har varit en dag då jag hade velat stanna kvar i sängen. Dagen på jobbet började med att jag fick springa fram och tillbaka för att hämta tyg till budet som ringde på dörren tio minuter innan jag egentligen börjar. Resten av dagern har varit likadan, jag som springer fram och tillbaka men utan att tycka att jag får något gjort. Min närmsta kollega var hemma vilket gör allt mycket tristare och stressigare. Jag längtade hem hela dagen till att äntligen elda i min kakelugn och packa upp några kartonger – kanske till och med hitta en panna så jag kan värma lite vatten till en kopp te! Till slut fick jag ändå bege mig hemåt i det ruggiga vädret. Förbi systemet och Vi för lite käk. När jag hade några meter kvar så insåg jag en sekund för sent att bussen som kommer emot mig på vägen varken väjer eller saktar ner utan i stället ökar och kör med full fart genom sjön med vatten bredvid mig… Blöt, hungrig, trött och grinig kommer jag hem bara för att inse att jag glömt köpa det som stod överst på min inköpslista – tändstickor. Funderar ett tag på att ilskna till och tända eld med gnistor från min blick men är lite för hungrig. Slänger in min frusna pizza i ugnen och öppnar flaskan med folköl jag ämnar dricka till. På något sätt lyckas jag skaka till flaskan och häller öl över foten. Suck. Packar upp nån kartong under tiden pizzan sakta värms och som genom ett under ser jag den plötsligt – lådan där jag vet att det finns tändstickor!
Nu så här en timme senare sitter jag framför min kakelugn där elden sprakar. Jag är mätt och varm och torr, har datorn i knät, en godisskål och ett glas whiskey. Den känns rätt okej ändå - dagen.
